Valenkät om partiernas inställning till konfessionella skolor

Partiernas utvecklade svar/kommentarer till varje fråga:

Vilken är ert partis inställning till friskolor i allmänhet?

Vänsterpartiet:

En förutsättning för ett riktigt bra skolsystem är att det fokuserar på det viktigaste. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten, därför vill Vänsterpartiet införa ett totalförbud mot alla vinstdrivande verksamhetsformer inom välfärden.

Socialdemokraterna:

Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen – dit ska vi nå igen. Samhället har under lång tid tappat kontroll över skolan till marknaden och inte heller varit starkt nog att bryta med stöket i klassrummen.

Möjligheten att göra obegränsade vinstuttag, svag offentlig kontroll och en skolpeng som överkompenserar friskolekoncerner leder till vinstjakt och förlust av gemensamma skattemedel. Att friskolor kan skapa egna orättvisa kösystem spär på segregationen och ökar ojämlikheten. Samhället måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolans utveckling.

Miljöpartiet:

Miljöpartiet värnar friheten att kunna välja skola och en mångfald av skolor med olika inriktningar. Men den marknadsskola vi har idag ökar skolsegregationen, slår ut små, idéburna skolor och dränerar hela skolsystemet på resurser. Därför vill vi stoppa vinstjakten genom att förbjuda vinstutdelande aktiebolag att driva skola

Moderaterna:

Friskolor och skolval är en viktig del av det svenska skolsystemet. Vi värnar det fria skolvalet men ser att friskolesystemet behöver utvecklas. Vi behöver förbättra insynen i fristående verksamheter, villkora vinstutdelning och skärpa ägar- och ledningsprövning. Vi vill införa ett obligatoriskt skolval och säkerställa en samordnad antagning till både fristående och kommunala skolor, begränsa kösystem som urval och ta fram enhetliga urvalskriterier.

Kristdemokraterna:

Valfriheten för vanliga människor hade varit så mycket mindre, och de bra skolorna så många färre utan friskolorna. Valfriheten gör att fler barn hittar en skola där man kommer till sin rätt. Barns rätt till kunskap är för oss kristdemokrater viktigare än friskolors möjlighet att dela ut vinst. Bra skolor ska därför kunna dela ut vinst, medan friskolor som inte levererar tillräcklig kvalitet inte heller kunna dela ut någon vinst. De ska kunna övertas, eller stängas.

Vi kristdemokrater vill inte sätta stopp för en massa välfungerande skolor som får lärare och elever att trivas, som levererar fina kunskapsresultat, och gör Sverige bättre.
Vi anser däremot att vi behöver mäta kunskapsutvecklingen på varje skola. Kristdemokraterna vill ge Skolinspektionen i uppdrag att börja granska alla skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling och kvalitet i undervisningen. Skolor som inte levererar tillräcklig kvalitet ska inte heller kunna dela ut någon vinst I både Norge och England mäts elevernas kunskapsutveckling. Det skulle vi kunna göra i Sverige också.

Skolinspektionen kan sedan årligen ranka landets skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling, och en rad nyckelfaktorer som skolforskarna bedömer är relevanta, för att utvärdera skolornas kvalitet. Så värnar vi valfrihet och kvalitet, och sätter kunskapen i fokus.

Liberalerna:

Det fria skolvalet och friskolereformen har gett miljontals familjer ökad frihet och bättre möjligheter att själva utforma sina liv. Det är en frihet som Liberalerna alltid kommer att stå upp för. Men efter snart 30 år med friskolereformen har bristerna blivit tydliga, därför ser Liberalerna nu behovet av att göra om reformen från grunden.

För att utforma ett nytt friskolesystem som är stabilt och hållbart över tid behövs ett nytt grundfundament – vi vill att det ska utgöras av en samlad friskolelag. På samma sätt som andrasamhällskritiska verksamheter har en särskild lag, vill vi att även friskolorna ska ha det.

Liberalernas förslag om en samlad friskolelag skulle göra det möjligt att ställa tydliga krav på likvärdiga regler som främjar kvalitet, kunskap och långsiktighet för friskolor. Det gör det också möjligt att sätta upp krav på långsiktigt åtagande, kompensatorisk resursfördelning och begränsa möjligheterna till vinstuttag från skolverksamheter.

Centern:

För Centerpartiet är det viktigt att vi har bra skolor i hela landet. Under nästa mandatperiod kommer Centerpartiet att verka för en bred uppgörelse i mitten där långsiktiga förutsättningar för kommunala och fristående skolor läggs fast. Med ökat kunskapsfokus, tryggare skolmiljö, bättre förutsättningar för lärare och rektorer samt med rättvisa villkor för skolans huvudmän.

När det gäller friskolor kommer vi verka för att huvudmän som, efter tillsyn från Skolinspektionen, har fått förelägganden eller anmärkningar inte ska ha rätt att fatta beslut om utdelning av vinst förrän bristerna är åtgärdade. Vi vill också stärka ägar- och ledningsprövningen, för att undvika utländsk påverkan samt underlätta för Skolinspektionen att neka tillstånd.

Sverigedemokraterna:

Vi är positivt inställda till att föräldrar ska kunna välja bland olika alternativ till sina barn men ser att det finns brister i systemet som behöver åtgärdas. Det behöver ställas hårdare krav på huvudmännen och för att få bort oseriösa aktörer.

Önskar ert parti att göra någon lag- eller regeländring kring konfessionella skolor på kort eller lång sikt?

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet har i flera år lagt förslag och motioner om att sätta stopp för konfessionella inslag i skolan oavsett skolform, samtidigt som barnens rätt att utöva religion ska respekteras. Vi vill se en jämlik skola där elever med olika bakgrunder möts.

Socialdemokraterna:

Alla skolor i Sverige ska vara bra skolor, med fokus på kunskap och bildning – inte religiös påverkan. Därför vill vi förbjuda religiösa friskolor. Men eftersom det inte finns en majoritet för det i Riksdagen vill vi införa tydligare krav och skärpta regler för religiösa friskolor samt har utrett ett stopp för nya konfessionella friskolor.

Miljöpartiet:

Se kommentar under fråga 2. Miljöpartiet står bakom den proposition som regeringen lade fram i våras om tydligare krav på skolor med konfessionell inriktning och tycker att det är bra att både krav och definitioner förtydligas. Däremot är vi tveksamma till om ett etableringsstopp för dessa skolor är förenligt med våra åtaganden enligt internationella konventioner. All undervisning ska dock alltid vara fri från religiös påverkan.

Moderaterna:

(se samma motivering som till fråga 2)
Vi menar att tillsynen måste skärpas för att säkerställa att inget barn vistas i en skolmiljö som präglas av icke-demokratiska värderingar. Myndigheterna ska ha goda förutsättningar att neka tillstånd till verksamheter som inte uppfyller de krav som kan, och bör, ställas i ett demokratiskt samhälle. Etableringsstoppet ska gälla tills en fullständig genomlysning har gjorts av de religiösa friskolor som drivs i dag och ett fungerande regelverk finns på plats för att stoppa religiös extremism. Förskolor och skolor ska i likhet med annan offentligt finansierad verksamhet leva upp till demokratiska villkor.

Kristdemokraterna:

Skolinspektionens förmåga att granska skolor behöver stärkas, bl.a. genom fler oanmälda inspektioner. Kristdemokraterna föreslog i höstas 18 miljoner mer än regeringen för att stärka Skolinspektionen, både år 2022 och 2023.

Alla skolor – oavsett om de är kommunala, fristående eller konfessionella – ska idag förmedla grundläggande värden enligt skollag och läroplan, i överenstämmelse med kristen tradition och västerländsk humanism. Kristdemokraterna menar att de västerländska värderingarna behöver få en mer framskjuten roll för den som vill bedriva skola.

• Vi vill att läroplanens formulering att skolan ska ”förmedla värden i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” ska skrivas in i skollagen och att dessa formuleringar ska få en ökad betydelse, dels vid bedömning av ansökan om tillstånd att bedriva skola, dels vid Skolinspektionens granskningar.

• Vi vill att alla skolor ska vara skyldiga att deklarera sin filosofiska, religiösa eller pedagogiska grund samt hur denna kommer till uttryck i utbildningen.
• Vi vill dessutom ge Skolinspektionen ett uppdrag att granska kommunala, fristående och konfessionella skolor utifrån om utbildningen ger uttryck för västerländska värden, dvs. judisk-kristen etik.
• Tillståndet ska dras in för skolor som inte klarar av att ge uttryck för västerländska värden.

Liberalerna:

Vårt förslag handlar om att tydliggöra gränsdragningen mellan konfessionella inslag och själva undervisningen, som redan i dag ska vara icke-konfessionell. Vi har kommit till den slutsatsen att de lagändringar som har gjorts under årens lopp inte har varit tillräckliga.

Vi vill därför ta bort dagens undantagsbestämmelse som möjliggör för offentligt finansierade friskolor att ha konfessionella inslag i utbildningen vid sidan av undervisningen. Dagens friskolor med konfessionell inriktning ska få ställa om sin verksamhet under ordnade former under nästa mandatperiod. För att säkerställa den särskilda ställningen för de fem nationella minoriteterna ställning – judar, tornedalingar, sverigefinnar, romer och samer – vill vi samtidigt tydliggöra i lag att det också i framtiden ska vara möjligt att driva friskolor med särskild minoritetsprofil för dessa minoriteter.

Religionsfriheten och minoritetsskyddet har ett mycket starkt skydd i internationella människorättskonventioner, och Sverige ska leva upp till dessa fullt ut. Förslaget påverkar exempelvis inte föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Konfessionell utbildning bör enligt vår mening dock ske utanför ramen för det offentligt finansierade skolväsendet.

Centern:

Vi vill skärpa kraven för alla friskolor, bland annat genom krav för vinstutdelning och genom att stärka ägar- och ledningsprövningen.

Sverigedemokraterna:

Vi är emot muslimska friskolor och anser att de ska förbjudas helt.